Skorvwars Episode I

Nu börjas det...

Nu gäller det att skaffa de berömda ögonen i nacken! Clara lekte med en tidning och trots att Marcus satt brevid lyckades hon smuggla in en liten bit papper i munnen. Vi såg att den låg som ett oblat på tungan och försökte pilla ut den men hon bara skakade på huvudet och smaskade med munnen, och vips så var pappret borta!

Rulla de rulla...

Idag rullade Mårten över från rygg till mage för första gången på väldigt länge. Han lyckades ju krångla sig över på mage för ett bra tag sedan men sen hände inget mer. Han är liksom för nöjd för sitt eget bästa. Men idag hände det alltså igen... en gång. Vi väntade hela dagen på reprisen men den kom aldrig. Hoppas på i morgon istället.

Galen i glas

Jag tror minsann att mina barn har ärvt kärleken till glas av mig. Jag älskar alla sorters glas och porslin, skulle kunna ha hur många vitrinskåp som helst. Eller är det kanske innehåller i glasen som är det viktigaste för Clara och Mårten? Nu börjar de bli väldigt nyfikna på var Marcus och jag äter och dricker och de blir helt tokiga av lycka när de får dricka vatten ur glas.

Rätt men ändå fel

Det är fascinerande att de är så duktiga att stoppa in nappen själva men ibland busar de till det lite...

Från ett annat håll

Jag vet inte varför men jag tycker att det är så komiskt att iaktta Clara och Mårten bakifrån. Det är liksom som om man tjuvkikar på dem, eftersom de antagligen inte vet att de har en baksida.

Sittplats

Det handlar mycket om Clara just nu men det är hon som står för de grovmotoriska framstegen i familjen. I och för sig så gör även Marcus framsteg i längdspåren men jag tycker nog att Claras prestation slår högst. Hon kan nämligen sitta själv nu! Hon är så nöjd över att kunna se leksakerna från ovan och välja vilken av dem hon skall stoppa i munnen. Utmaningen ligger tydligen i att kunna plocka upp den leksak som ligger längst bort. Ibland går det, ibland går det inte... Mårten står för finliret. Han är en fena på finmotorik och kan pilla på en och samma leksak jättelänge. Häromdagen fick de en ny leksaksälg. Clara bet lite i ena klöven och sen slängde hon den på golvet. Mårten däremot började utforska älgen med stor koncentration. Till slut lyckades han hitta små, små fransar som finns på den lilla, lilla halsduken som älgen har runt halsen. Tålamod, var ordet. Läs och begrunda, Clara.

Claras tankar...

Undrar varför jag sitter i den här konstiga grejen...

Look, no hands!

Oops, bäst att hålla tungan rätt i mun.

Kanske säkrast att jag håller i mig.

Fotnot: Klänningen på bilden hade jag på mitt ettårskort. Endera har den krympt i tvätten eller så är Clara giganstisk jämfört med mig. Det kan även nämnas att det finns en bajsfläck på baksidan, anno 1983.

Gamla kläder

Min mor har sparat alla mina gamla bebiskläder. Detta till vindens fasa men till min glädje. Hittade bland annat dessa kläder som passar Clara och Mårten perfekt. Vi hade besök av tvillingarna Nora och Vilma, förra veckan. Det är så roligt att se hur de iakttar varandra med förtjusning och förvåning i blicken. Vilma har fått sin första tand och Nora är en hejare på att vifta med tårna i luften. Fler färdigheter kommer säkert snart, det känns som att alla fyra har något lurigt på gång...

Ponnyridning

Nu har tussarna provat sina tjusiga gungdjur som de fick i doppresent av mina släktingar i Skåne. Dröjer nog ett tag innan de kan sitta upp själva.

En liten rulle

Clara har allt en vilja, hon. Den här veckans projekt var att försöka ignorera hennes gnäll och se vart det leder. Till min förvåning resulterade det i att hon vände över på mage för första gången i torsdags! Vad skönt, nu kanske hon blir lite nöjdare tänkte jag. Men icke. Hon blir väldigt stolt när hon precis har rullat över men blir minst sagt irriterad av att ligga på mage. Alltså gnäller hon ännu värre än förut. Eller skriker kan man nog kalla det. Och det är inget dovt skrik, inte. Nej, det är ett gällt skrik som plågar varenda trumhinna i närheten. Stackars Mårten blir rädd för henne och börjar gråta. Så till er som tänkt komma och hälsa på inom det närmaste - glöm för guds skull inte öronpropparna!!!

Puré brevé

Clara och Mårtens smaklökar har börjat få känna på andra smaker än mjölk. Det är så häftigt att se hur de blir bättre och bättre på att använda den där besynnerliga muskeln i munnen. De är ganska duktiga på att äta faktiskt, hittills har de gillat alla maträtter som serverats. En del hamnar på magen istället för i magen men de spottar inte ut med flit. Och det de inte orkar äta upp, brukar hamna i min mage. Det är ju faktiskt jättegott med ärtpuré!

De fick sina första hårda leksaker i julklapp av Marcus moster och farbror. Detta är på juldagens morgon, då man som känt får leka med sina nya leksaker. Clara dök på sin "ankkaravan" med stor fascination. Mårten antog en mer avvaktande stil och ser ut att tycka att hans leksak är mycket coolare. Han fick en hyena som var väldigt god att bita på men den kom desvärre inte med på bild.

Tvillingarna Snorberg

För er som inte vet, så var det väldigt viktigt att inte barnens namn skulle sluta på "s-ljudet". Mårten och Clara passade därför utmärkt, till skillnad från Louise. Jag bävade för varje uppprop i skolan, för när fröken uttalade Louise Norberg snabbt, så blev mitt efternamn ett annat... I dagarna har jag dock inte kunnat hålla mig från att kalla barnen för Snorberg, de har verkligen varit snoriga alltså. Vi har höjt huvudändarna i deras sängar så mycket att vi hittar dem nere i fotändan varje morgon. Men nu verkar det värsta snoret ha sugits bort, tack för att Näsfridan finns!

Mårtens skrattanfall

Vår lilla tös

Mumin

Premiär för muminpyjamasarna som är bland det finaste jag har sett! Och de blev inte mindre fina med innehåll...

Myspys

Ibland är jag jättetrött på eftermiddagen och vill inget hellre än att få släppa ned ögonlocken en stund. Då kan det hända att vi går och lägger oss allihopa i vår säng. Rätt som det är sover de små rackarna - och då är jag helt plötsligt pigg igen och kan omöjligt sova...

Pusskalas

Hihihi...

Så kom Mårten ikapp syrran igen. I dag var det nämligen hans tur att skratta högt och det var återigen Marcus förtjänst. Hur Mårten kunde tycka att pappa Marcus var så otroligt rolig, är för mig en gåta. Det enda han gjorde var att låstasnysa! Det kan du prova på nästa fest, så får du se hur populär du blir. Förmodligen inte alls poppis, eftersom folk är rädda för svinuinfluensan nu. Mårten vet inte vad influensa är för något, så han tyckte att det var jättekul. Han skrattade med hela ansiktet, så att den lilla skrattgropen i höger kind fick visa vad den går för och så lät det ju förstås. Marcus försökte fånga en bild på denna underbara lilla kille men han blev då istället mer nyfiken på kameralampan och antog en allvarligare min. Jag hittade en gammal bild som får duga. Det kan förresten nämnas att han hade en rejäl kalufs på detta foto jämfört med vad han har nu. "Morgan Allingtiden" är, tack och lov, förbi men när håret kom åter på hjässan, försvann det på sidorna. När ska det bli ordning på din frisyr, Mårten?