Dörrknackarstackaren

I kväll fick vi besök av en larmförsäljare. Han hade sett att vi hade ett larmklistermärke vid dörren och undrade om vi verkligen hade larm. Jag fick så dåligt samvete över att vi struntat i att ta ned klistermärket, trots att vi inte har larm, så jag släppte in honom. Jag tror dock att han hade tänkt sig att vi skulle sitta ned vid vårt köksbord och prata seriöst om rörelsedetektorer och övervakningskameror i flera timmar men så blev inte fallet. Dels hade vi en trött liten Mårten som gjorde sitt bästa för att höras, dels stod jag med smet upp över öronen i vad som skulle bli kärleksmums och dessutom hade vi en Clara som tittade på honom som om hon aldrig sett en människa förut. Stackaren, han fick varken sälja något larm eller äta någon kärleksmums. Så kan det gå när man kommer hem till familjen Norberg-Karlsson.