Brita

Det var en gång världens bästa dagmamma som bodde i ett hus, fullt med ungar, eller dagbarn som de kallades. Bland de dagbarnen fanns jag och min bästis, Kajsa. Kajsa och jag har hållt ihop sedan dess, trots att vi bott på olika orter i Sverige på senare år. Brita har däremot bott kvar i samma hus, fast utan ungar numera. Brita var inte bara snäll, hon bakade världens godaste bullar också, som pärlsockret satt kvar på även efter de varit i frysen. Hon gjorde även världens godaste pannkakor som man kunde ha pannkaksätartävling med. Till frukost fick man världens godaste Britalimpa, som egentligen var helt vanlig Håvelimpa men som aldrig smakade lika gott hemma. Men det bästa av allt var nog att man fick leka i hennes garage, i ena delen vill säga. Den andra delen var nog lite förbjuden för oss barn, för där hängde det tävlingscyklar på väggen. Så gissa var vi helst lekte... Det var ju sååå kul att snurra på hjulen och bli helt yr av alla ekrar. För att knyta ihop säcken så bor numera jag och Kajsa på samma ort, äntligen. Orten där allting började och orten där vår kära dagmamma bor. Så igår kom hon och hälsade på mig och mina barn!